Man glömmer fort

Att glömma det som var för ett tag sedan och vänja sig vid hur det är nu går hiskeligt fort. 

Hur det såg ut här förra året kommer vi knappt ihåg alls. Jag tog inte heller några bilder på "bär-och-efterrättslandet" förra året eftersom jag nog tyckte det var så hemskt fult att det inte var värt en bild ens. Midjehögt gräs var det överallt och tittade man noga kunde man skymta ett rabarberblad eller en kvist med vinbär som stack upp ur gräset... 

Nu när jag har täckt halva biten med markduk, sten och täckbark ser det helt annorlunda ut. Dock kan man också se en bild av hur det var förut. 

Förra året var detta gräs överallt! Helt otroligt vilken skillnad det har blivit. Och enkelt att göra också. Jag rullade ut täckduken tidigt på våren innan gräset börjat ta fart och täckte så stor yta som jag hann med. Resten ska ordnas nästa år. Men nu kommer jag i alla fall åt rabarbern och vinbärsbuskarna utan problem. 

Även där vi tidigt i vår la ut en stor pressening syns det nu vilken skillnad det gör. Här kommer jag vid tillfälle att utöka mitt grönsaksland.

Våra nya rabatter har vi också redan vant oss vid, även om de nyss blivit färdiga. Innan jag byggde dem så fanns där bara gräsmatta. 

Vilken förvandling! Hårt arbete och mycket slit har äntligen gett resultat. Nu ska jag luta mig tillbaka ett tag (säkert bara några minuter innan jag hittar något annat som behöver göras) och sedan börja planera nästa års rabatt. 

Trevlig lördag allihop!