Överallt hade blommorna sjunkit ihop och det kändes nästan lite spöklikt och ovanligt tyst i trädgården. Som om allt liv stannat upp och hela trädgården höll andan.
Mängder av bönor hänge fortfarande kvar och potatisen låg kvar i jorden för att få tjockare skal. Det kändes inte alls som att vi hade tid för frost och vinterdvala. Samtidigt kan jag tycka att trädgården såg väldigt vacker ut med ett gnistrande täcke över sig.
Lyckligtvis för mig blev varmare under dagen, så när jag kom hem på eftermiddagen var förtrollningen bruten och allt var upptinat igen. Bönorna plockade jag in och fick en hel del att stoppa i frysen för kommande rätter. De två största sparade jag för att torka och spara fröna av till nästkommande år.
Potatisen tog jag också upp för att vara på den säkra sidan. Vill ju inte gärna att all min skörd ska frysa fast i jorden. Jag blev glatt överraskad över alla STORA fina potatisar som jag fick upp. Nu står en kasse egenodlad potatis i källaren och väntar på att hamna på bordet.
Nu är frostnatten ett minne blott och regnet öser ner istället. Är det uppehåll till helgen kanske jag kan snabba mig på med rabattkanten innan jag får ge upp för i år. Avslutar detta inlägg med en frostig bild till:
Trevlig kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar