Tomater

Jag älskar verkligen tomater! Och inget slår smaken av eget odlade, solvarma tomater. 

Så länge jag odlat har jag varje år även haft någon eller några tomatplantor som vi fått många goda tomater ifrån. I år slår jag på stora trumman och har sått flera olika sorter, både stora och små, för friland och växthus. I år ska vi verkligen frossa i tomater, om allt vill sig väl. 

Jag har i dagarna planterat om alla mina små tomater, efter konstens alla regler, så nu hoppas jag på stora, friska, kraftiga plantor. När nässlorna växt till sig ute i trädgården ska jag även ge mig på ett försök till egen näring så tomaterna får bästa möjliga förutsättningar. 

Medan jag väntar på tillväxt studerar jag allt jag kan komma över och just nu läser jag denna härliga bok:

Om det är någon som har något gott recept eller tips på vad man kan göra med tomater man inte stoppar i munnen direkt får ni gärna lämna en kommentar. 

Egna citroner

I helgen hälsade vi på goda vänner och jag fick en för tidig födelsedagspresent. Ett citronträd!! Jag som alltid velat ha ett. 

Nu har jag ett alldeles eget träd att skörda närproducerade, icke besprudade citroner ifrån. Vi plockade den första idag som vi hade till middagens lax. Underbart gott!

Trädet är fullt av blommor så jag hoppas på många fler citroner. Ska försöka läsa på ordentligt om hur jag sköter om det på bästa sätt. Under sommaren tänkte jag ha det ute växthuset och sedan förvara det inne under vintern. 

Mitt apelsinträd har jag lyckats hålla liv i över två år nu i alla fall, så jag kanske kan lyckas med ett citronträd också? 

Kryddor

Att ha tillgång till ett eget kryddland har jag alltid sett som en riktig lyx! Förra året var jag snabb med att smälla upp odlingslådor precis nedanför trappen där jag planterade kryddor av olika slag. Allt som fick plats tryckte jag i, från persilja och oregano till marockansk mynta och rosmarin. 

Hela sommaren var det vackert vid trappen och härligt att kunna kliva ut för att plocka färska kryddor till maten. Vilken dröm!

Både persiljan och gräslöken har på nytt vaknat till liv efter vintervilan och börjar redan växa till sig. Snart kan vi nog plocka några knippen att ha i maten.

Även oreganon och timjanplantorna verkar vara på väg att vakna och de har redan börjat sprida sig. Citronmelissen har små pytteblad på gång och salvian och myntan har tyckts överlevt de med. 

Rosmarinen har torkat och frusit sönder, men det räknade jag med... Den behöver ju övervintras frostfritt och jag var helt enkelt för oförsiktig och lät den stå kvar ute. Det var ju milt väder såpass länge och när väl köldknäppen väl kom hade jag ingen tanke på mina kryddor. 

Jag skulle gärna vilja komplettera mitt kryddland med lite mer ovanliga kryddor. Kanske får bli nästa års projekt? 

Måste dock skämmas och erkänna att vi ändå är alldeles för dåliga på att ta tillvara på våra kryddor och använda dem i maten vi lagar. Jag tror det beror på att vi aldrig haft tillgång till ett kryddland förut och färska kryddor är ju annars dyrt att köpa i affären om det ska användas dagligen, så därför glömmer vi oftast bort att gå ut och plocka till matlagningen. 

Men detta ska vi ändra på och i år lovar jag att vara noga och skörda ordentligt, både färskt direkt till middagen och för att torka eller frysa och använda resten av året!

Uthuset del 3

I helgen hyrde vi ett släp, lånade bil med dragkrok och körde skytteltrafik till tippen med fulla lass av bråte från huset. 

Vi fick bort de båda stora brädhögarna vi samlat ihop förra helgen. Dessutom har vi sågat isär halva taket, gjort ved av två stora grenar som blev skadade på körsbärsträdet och börjat banka sönder den spruckna grunden. 

Vi har kommit en bra bit på väg men än är det fortfarande mycket, mycket tungt arbete kvar. För att hinna bli klara i tid innan växthuset ska på plats ska vi försöka vara ute och jobba lite på kvällarna efter jobbet. 

I alla fall vill vi få bort resten av taket och all bråte från grunden så vi kan få den i ordning ordentligt. Planen är att bli klar till mitten av april. 

Vårfint inne och ute

Solen skiner och till dagens ära anlände våra saknade "grannar" från sin långa flygresa. När vi flyttade hit bodde det ett tranpar på ängen utanför oss. De har kommit tillbaka varje vår med sina glädjerop. 

Nu är de återigen här! De spatserar runt på sina långa ben och då de flyger en bit längre bort förundras jag alltid av hur pass stora vingar de har. Tranor är nog en av mina favoritdjur. Älskar dem!

Lyckades inte få någon bra bild av dem dock, men jag får försöka igen senare...

Det är inte bara fåglar som skvallrar om att våren är här. Överallt i mina rabatter börjar perennerna vakna till liv igen. Och i den gamla övervuxna rabatten vid huset kan man skymta snödroppar. 

Inne växer mina miniplantor mer och mer för varje dag och nu har även löken börjat komma upp. De pyttesmå trådarna som sticker upp doftar till och med lök! 

Vattenmelonerna har grott allihop, utom en, så nu verkar det bli fem plantor att plantera ut i växthuset. Cantaloupe-meloner blir det fyra plantor av.

Våren är verkligen en härlig tid! Allt liv som återuppstår efter en djup vila under täcken av snö och kyla. Vi har ännu inte hunnit plantera tulpaner i trädgården vilket kanske är lika bra, med tanke på alla rådjur vi har springandes här. Men eftersom jag är så förtjust i tulpaner köper jag gärna hem ett knippe och ställer i en vas på köksbordet. 

Den här buketten fick jag av mina svärföräldrar som är här i helgen och hjälper oss riva uthuset. Vi har hunnit ganska långt, men det berättar jag mer om i morgon! 

Nu blir det körsbärspaj och en kopp te!

Pioner

Jag har läst och åter läst om hur försiktig man måste vara när man delar pioner för att inte skada dem. Det ska ske en viss tid på året och så vidare... 

När vi flyttade till vårt hus fanns det inget annat på tomten än ogräs och en enda stor, gammal pion som växte i mitten av gräsmattan. Vi flyttade hit på sommaren och jag grävde upp pionen när den precis börjat blomma över. 

Pionen var enorm och rötterna hackades sönder i småbitar och jag kände att nu har jag verkligen dödat den! Det här kommer ju aldrig gå!! Jag satte ändå ner de små bitarna jag kunde lappa ihop i min rabatt på framsidan av huset i hopp om att någon skulle överleva... Resten av rotbitarna slängde jag i ett dike.

Bladen vissnade och jag trodde benhårt på att nu är allt dött. Vilken bra början detta blev då, med att döda det enda fina som fanns i min trädgård. 

Men, året därpå (våren 2014) såg jag livet återkomma till varenda planta! Hela sommaren kunde jag bevittna mina nya pionplantor som växte sig starkare och starkare! Känslan var oslagbar! De lever allihop!! 

I helgen när vi var ute och rev uthuset gick jag förbi diket där jag slängde alla rester av de rötter som blev totalt sönderhackade. De låg rakt på marken, halvt täckta av några löv och gammalt gräs. Men det som sticker fram emellan får mig helt att stanna upp och slänga mig ner på backen för att gräva fram alltihop! 

Röda, spirande knoppar!! De gamla stumparna lever trots att de legat bortglömda, ute i väder och vind 1,5 år. 

Jag lirkade loss dem från det torra gräset och tog in dem. Nu har jag satt dem i krukor som står på altanen och hoppas kunna hitta bra platser i trädgården för dem framåt försommaren. Hela fem nya pioner fick jag, bara sådär! Otroligt!!

Om du frågar mig vågar jag påstå att det är näst intill omöjligt att ha ihjäl en pion.

Trevlig helg! 

Vårstädning

Dags att plocka in pelargonerna och fuschian från vintervilan i groventrén. De behövdes verkligen putsas till och klippas ner, eftersom jag slarvigt nog inte gjorde det i höstas... 

Men många fina, nya, gröna blad och till och med blomknoppar har de, så att få igång dem på allvar ska nog inte vara så svårt. 

Annars har jag väldiga problem med att få krukväxter att överleva. Jag har en tendens att alltid vattna ihjäl mina inomhusblommor... 

Nu är de nerklippta och uppradade i vardagsrumsfönstret i alla fall. Här ska de få bo tills det är dags att flytta ut dem på altanen. Och jag ska göra mitt bästa för att vattna lagom. 

Uthuset del 2

Vi klarade det! Det var inte lätt och jag har aldrig sett på maken till stadigt hus, men nu är det äntligen nedfällt. 

Taket gav inte vika förrän vi slagit bort alla balkar. Ett tag vilade hela taket på en enda stolpe. Helt makalöst! 

Vi började dagen med att stapla alla takpannor på hög. Vi räknade dem för skojs skull och fick ihop hela 600st, vilket betyder att jag gjorde sexhundra knäböj igår då jag la dem på marken. Inte konstigt att mina ben är ömma idag... 

På sidan av uthuset fanns ett gammalt hönshus som vi var tvungna att riva först så vi kunde fortsätta skala av panelen. Inne i hönshuset hittade jag det gamla fiffiga verktyget som står framför pannorna. Perfekt om man vill dra raka så-rader! Den hamnar definitivt i min redskapsbod! 

Grunden till hönshuset ska fixas till och bli en sittyta med vy över grönsakslandet. 

Panelen på huset fick vi plocka bort med kofot och bjälkarna slog vi ner med slägga. Trots all avskalning rasade inte huset ihop. Till slut klättrade min man upp på taket och hoppade på det tills det till sist gav vika och föll till marken.

Nu är det endast brädhögar kvar av huset och nästa helg ska vi såga allt i småbitar och elda upp det. 

Nu vila, spikmatta för ryggen och stretching för övriga välarbetade muskler. 

Uthuset del 1

Det blåser nästan storm här idag, men inte ens det kunde hindra oss från att gå ut och börja riva uthuset! 

Idag har vi påbörjat rivningsarbetet och hunnit en bra bit på väg.

Arbetet började med att tömma huset på allt skräp och bråte vi slängt in där... Sedan lyfte vi bort de tre fönstren som jag ska använda som minidrivhus på pallkragarna.

Efter det tog vi ner alla takpannor, vilket var ett mastodontjobb måste jag säga! Tur att vi var tre så att en kunde sitta på taket för att lossa takpannorna och ge dem till näste person som stod på stegen. Den tredje, som var nere på marken, tog emot pannorna och la dem i högar. 

När takpannorna väl var nere på marken rev vi loss så mycket vi vågade av taket, innan det började bli vingligt. 

Sedan tog vi loss panelen från nästan en hel långsida och slog loss bjälkarna med en slägga. Trots detta vägrade huset att ge vika och står kvar än, någon snedare. 

Här gav vi oss för idag. Krafterna är slut och nu har vi bänkat oss i soffan. 

Förhoppningsvis har vi någon ork kvar till i morgon då arbetet får fortsätta med att ta bort panel från väggarna och slå av fler bjälkar så att huset till slut ger vika och ramlar ihop. 

Fortsättning följer.... 

Det växer och växer

Igår fick jag lov att plantera om mina auberginer. De fick varsin mjölkkartong som kruka med etiketter av barnens gamla glasspinnar jag samlat på mig över en tid. Enkel återvinning! 

I bakgrunden växer chilin sig starkare för varje dag som går. Både chilin och auberginerna ska få bo ute i växthuset sedan. 

Blommorna blir fler och större för varje dag som går. Av vallmon har det kommit upp massor med små miniplantor nu och dahliorna ser ut att trivas de med. 

Mitt ständiga dilemma är hur jag ska få plats med alla mina plantor där ute sedan. Nu har jag ju blommor i alla rabatter och endast några tomrum. 

Ytterligare en rabatt ska muras i vår för dahliorna och lavendeln. Den ska sträcka sig runt sittplatsen vi (jag) också ska försöka få i ordning. 

Det blir nog ändå så att jag får ge bort flera plantor till nära och kära....

Vårtecken i min trädgård

Det känns som att våren är på ingång. I mina rabatter börjar perennerna vakna till liv, vilket känns fantastiskt. Som en jackpott andra gången om. Eftersom jag har frösått varenda planta och värnat om den från frö till utplantering och sedan under hela året är jag eld och lågor över att de verkar ha överlevt sin första vinter. 

                        Stockrosor

                             Violer

                            Akleja

Även de rotstumpar av pionplantan jag brutalt hackade i småbitar och slängde i ett dike verkar ha fått nytt liv. Allt som allt är det över 30 nya pioner jag fått utav en enda stor planta. Det kommer säkert ta massor av år innan de alla blommar och är ståtliga, men de lever i alla fall! 

Härliga vår! Även här inne blir det fler och fler plantor som får se dagens ljus. I dag har mina vita och rosa jättevallmo börjat sticka upp. Älskar vallmo! 

Snart behöver jag omorganisera lite då plantorna blir större och behöver mer plats. Både lampor och bord står nere i källaren och väntar på att få användas. Så här ser det ut i mitt "växtrum" nu:

Uppfyllda drömmar!

Är så glad, det riktigt spritter i kroppen på mig! Så långt bakåt jag kan minnas har jag alltid drömt om att jag en dag ska bo ute på landet och ha ett alldeles eget stort växthus. 

Idag har jag beställt mitt drömväxthus! Att gå och längta efter något så pass länge (mer än 20 år) och sedan äntligen få det är både spännande och något skrämmande. Det har ju alltid varit en dröm långt bort i fjärran och nu kommer jag att ha ett 21kvm stort växhus i mitten på april. Jag kan knappt tro det! 

Det jag behöver göra nu är att meja ner det stora uthus som står där växthuset kommer att stå. 

Mycket mycket jobb med andra ord. En mur ska till, efter hantverkarens skickade ritningar och sedan kommer han hit och sätter upp huset åt mig. Vill ut och slå ner huset med en gång! Men jag håller mig eftersom det är bättre att få det gjort ordentligt och med hjälp av andra så jag inte har ihjäl mig själv i processen... Jag är ju trots allt inte Stålmannen (kvinnan). 

Nu kommer jag i alla fall ha en plats att odla mina tomater på, som verkar bli ett par stycken...

Ett fikonträd vill jag ha i växthuset också, då detta ingått i min 20-åriga längtan. Resterande inredning återstår till framtida planeringar.  Lyckan är total!!