Nu när vi bor här ute på landet året om så kan jag gå ut varje kväll (när det inte är en massa moln i vägen förstås) och beskåda stjärnhimlen. Det är något visst med stjärnor tycker jag. Så små lysande prickar i fjärran, som egentligen är gigantiska brinnande klot. Man känner sig bra liten där man står med blicken upp mot universums oändlighet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar