Krusbär, sparris och vackra blommor

När jag köpte rosorna vid utförsäljningen på Oves plantskola så fick även en krusbärsbuske följa med hem. Den har stått i sin kruka sedan dess eftersom jag inte alls haft någon klar plan på vart jag velat ha den. 

Nu har den äntligen fått komma ner i jorden, borta vid hallonen. Det är en krusbärsbuske som ger röda bär. Jag älskar krusbär och skulle gärna vilja ha en med gröna och en med gula bär också. 

Till nästa vår tänker jag täcka resten av marken här nere, så att allt meterhögt ogräs försvinner och man ska kunna ta sig fram ordentligt. Dessutom ser det vackrare ut med en välskött trädgård, än en som är full med ogräs överallt.

Min sparris har lagt sig kors och tvärs över odlingsbädden, då det blåst så mycket de senaste dagarn. Nu har jag knutit upp dem tillsammans med en blompinne så att de inte knäcks av. Ska även fylla på med lite mer jord runt om tänkte jag, men det får bli till helgen. 

Det är kul att se de tjockare skotten som kommer upp. De liknar sparris mer och mer. Men först om tre år får jag skörda en sparris per planta! Sedan är det fritt fram till midsommar i många år framöver. Längtan är stor!

Efter en riklig regnperiod, för någon månad sedan, förlorade jag mina sista kronärtskockor till mögelangrepp. Jag lät dem dock sitta kvar och nu har blomman slagit ut och utsidan torkat. Vad vackra de är där de står i grönsakslandet.

Trevlig kväll!

Kompost

Imorse när jag vaknade fick jag ett ryck och ville bygga komposter. Min pappa har haft kompost på landet för trädgårdsavfall så länge jag kan minnas. Tre olika behållare har han. En där han kastar årets avfall, nummer två vilar och blir jord. Tredje året har han använt jorden. 

Letade lite information på internet och tänkte att alla de eu-pallar, vi har ståendes efter stenarna vi fick hemkörda, borde fungera alldeles utmärkt som stomme. Sagt och gjort. Efter frukosten gick jag ut och byggde ihop en kompost med tre fack. Blev riktigt nöjd faktist!

Platsen jag valde ligger långt ner i trädgården, där mitt stora grönsaksland kommer vara i framtiden. Jag fick börja med att forsla bort gamla grenar vi lagt där och trampa ner gräset ordentligt. 

Sedan täckte jag marken med plast och skruvade ihop alla pallar. 

Jag tänker köpa gångjärn till "dörrarna" så man kan öppna och stänga dem och på ett smidigt sätt få in trädgårdsavfall och köra ut jord, när väl den dagen kommer. Sedan vill jag måla alltihop i någon läcker färg så det inte ser så tråkigt ut. 

Det här var ett väldigt roligt projekt och nu hoppas jag på många skottkärror egen jord i fortsättningen. 

Första frostnatten!

Natten till igår vart det minusgrader och på morgonen när vi gick upp var allt vitt. Dahliornas alla knoppar slokade, stockrosornas blad hade sjunkit ihop och morotsblasten låg på marken. 

Överallt hade blommorna sjunkit ihop och det kändes nästan lite spöklikt och ovanligt tyst i trädgården. Som om allt liv stannat upp och hela trädgården höll andan. 

Mängder av bönor hänge fortfarande kvar och potatisen låg kvar i jorden för att få tjockare skal. Det kändes inte alls som att vi hade tid för frost och vinterdvala. Samtidigt kan jag tycka att trädgården såg väldigt vacker ut med ett gnistrande täcke över sig. 

Lyckligtvis för mig blev varmare under dagen, så när jag kom hem på eftermiddagen var förtrollningen bruten och allt var upptinat igen. Bönorna plockade jag in och fick en hel del att stoppa i frysen för kommande rätter. De två största sparade jag för att torka och spara fröna av till nästkommande år. 

Potatisen tog jag också upp för att vara på den säkra sidan. Vill ju inte gärna att all min skörd ska frysa fast i jorden. Jag blev glatt överraskad över alla STORA fina potatisar som jag fick upp. Nu står en kasse egenodlad potatis i källaren och väntar på att hamna på bordet. 

Nu är frostnatten ett minne blott och regnet öser ner istället. Är det uppehåll till helgen kanske jag kan snabba mig på med rabattkanten innan jag får ge upp för i år. Avslutar detta inlägg med en frostig bild till: 

Trevlig kväll!

Storm

Inatt vaknade vi flera gånger av att vinden ven runt knutarna. På morgonen såg jag att mitt klätterstöd för bönorna hade vält (igen)! Det var bara att ge sig ut i ösregnet och den piskande vinden och försöka resa upp det igen. Bönorna hoppas jag lever ett tag till då det finns massor kvar att skörda... 

När vi kom hem från jobb och skola på eftermiddagen strålade solen och ovädret kändes som ett minne blott. Efter en stund kom dock min dotter inrusande och berättade att mitt flätade staket låg på gräsmattan! 

Trots dubbla armeringsjärn som är nerkörda långt ner i backen hade alltihop vikt sig som ett korthus. Jag hoppas att armeringen inte knäcktes av när jag reste upp det igen. Just nu ser det okej ut, men det vart så väldigt vikt längst ner. Behöver nog surra fast det en del i syrenerna på båda sidor för att slippa mer förödelse. 

Jag och barnen fortsatte att vara ute en stund i den strålande solen och jag fick hjälp med fortsättningen av mitt flätade, levande sälgstaket. Tanken är att det ska rama in hörnet längst ner i trädgården för skilja på tomt och åker samt göra det något bökigare för rådjuren att ta sig in till oss. 

Slutet gott, allting gott! Trevlig kväll och hoppas det fina vädret stannar kvar nu så vi slipper fler missöden. 

En lugn söndag

Mina armar fick rejält med stryk av att trycka ner sälgpinnarna i backen igår. Därför har jag knappt gjort något alls idag. Kan inte ens lyfta armarna över huvudet... Dessutom har det regnat hela dagen idag. Väldigt välkommet då jag planterade en massa i går. 

(Till nästa år vill jag täcka hela marken här med täckduk och bark. Det ska även bli fler vinbärsbuskar och havtorn i hörnet.)

Det är många drömmar jag har för min framtida trädgård. Idag har jag passat på att leta efter fler fröer. Bland annat för blommor som trivs i skugga, för ett kommande projekt. Det kommer förändra trädgården avsevärt. Jag hoppas kunna påbörja det redan till nästa år. 

Annat jag länge drömt om är att anlägga en damm. Har börjat läsa på lite och helt lätt verkar det inte vara... Men det ska nog gå det med.

Jag har dessutom fått hem en hel del färg, som jag beställt, till mina gjutna stenplattor som ska klara både väder och vind. Några nya former fick jag också med. En till kakelplattor som jag ska använda i mitt kommande projekt med skuggälskande växter och två för stenplattor som sätts ihop på ett läckert sätt. Ska bli väldigt spännande att prova dem sedan. 

Mellan allt planerande hann jag även med att springa ut och gödsla mina pioner och plocka mangold till kvällssoppa. Så helt sysslolös har jag nog inte varit ändå.

En perfekt lördag

Idag har jag verkligen hunnit med allt det jag planerade. Jag började med en underbar promenad ner till Vättern. Dimman låg tät över sjön och allt var tyst. Precis vad jag behövde efter denna väldigt intensiva vecka. 

När jag njutit ett bra tag av tystnaden gick jag tillbaka hem och började arbeta i trädgården. Två satser sten har jag gjutit, med den nya finbetongen. Tror det kommer bli väldans bra. Eftersom solen värmde så härligt idag använde jag barnens pulkor som skydd så att betongen inte ska hårdna för snabbt. 

Medan jag väntade på att den första omgången skulle sätta sig grävde jag upp de pioner jag satt för tätt och planterade om dem. Jag fick även upp en ur "skräprabatten" invid altanen.

Här ska de nog trivas och växa till sig ordentligt, hoppas jag. Jag gick också för att se efter om de knölar jag slängde förra året var vid liv. Jag slängde dem i en hög när jag slaktade pionen som växte mitt i gräsmattan och trodde då inte att de skulle bli något av rotstumparna. 

Men jag måste säga att den pionen verkligen vill leva, till varje pris! Varje avhuggen rotklump (som legat i en hög ovanpå marken i över ett år) levde! Sju nya plantor fick jag att gräva ner i min rabatt. 

Något annat som vägrat att dö är sälgpinnarna som vi högg och sparade för att kunna fläta staket med. De tog jag idag och satte ner längst bort på tomten, i hopp om att de ska bilda en grön vägg. 

Efter att jag tryckt ner alla pinnarna hade jag så ont i armarna att jag fick ta en välförtjänt paus. En kopp te på trappen med utsikt över allt det vackra. 

Rosorna trivs väldigt bra med den här varma, milda hösten och de fortsätter och blomma allihop. Härligt! 

Efter pausen planterade jag de plantor jag fått av grannen i "Andra årets rabatt". Nu ser rabatten riktigt bra ut, med flera sorters perenner och rosor. Det är nog till och med så att alla mina tänkta frön inte kommer att få plats. Jag kommer helt enkelt att få välja några få till denna rabatt och sedan satsa på fler rabatter. Inget mig emot! 

Nu ska jag gräva ner mig i soffan med senaste numret av Allt om Trädgård som damp ner i brevlådan i fredags. Trevlig lördagskväll allihop! 

En trädgård i den svarta natten

Dagarnas soltimmar blir allt kortare och kortare. Min tid räcker absolut inte till allt det jag vill göra medan solen skiner, som till exempel allt arbete i trädgården. 

Ofta kommer trädgården sist, efter arbete och kvalitetstid med barnen. När barnen somnat om kvällen brukar jag gå en runda i trädgården och fixa det som behövs. Under sommarmånaderna har det i alla fall funnits ett par timmar med ljus att jobba på om kvällarna.

Igår när jag skulle vattna det nyplanterade hade solen redan gått ner och det var bläcksvart ute. Men plantorna behöver vattnas ändå, så jag gick ut med pannlampan för att kunna se vad jag gjorde. 

Med en gång fick jag gå in igen efter kameran. Det var så vackert överallt. Daggen hade satt sig på alltihop och i skenet av lampan vart det underbart vackert! 

Det var som att kliva in i en annan värld där tid och rum stod still och med färger som var oerhört intensiva. Magiskt!

Våra fantastiska grannar

Våra grannar är helt underbara! Känns som vi känt dem hela livet, trots att vi bara bott här ett år.... 

Precis som jag är grannfrun full av energi, kan aldrig vara still och älskar allt som har med blommor och trädgård att göra. Hennes man (liksom min) är mer lugn. Gillar att njuta av livets goda men hjälper till om han blir tillfrågad. 

I lördags var vi över med lite grönsaker och det hela slutade med att vi satt och drack kaffe och pratade i nästan fyra timmar! Det kändes nästan lite kusligt, som att prata med sitt 50 år äldre jag. Så pass lika är vi, både hon och jag och min man och han. 

Idag kom hon springandes när vi parkerade bilen och frågade om jag ville ha plantor hon hade grävt upp. Jätte gärna svarade jag och fick en hel skottkärra! 

Sedan fick vi ett helt last med äpplen och två stora burkar björnbär också! Vilket underbart välkomnande hem efter en lång dag.

Grannfrun är en stor inspirationskälla för mig och när jag blir äldre vill jag också bli sådär livsglad. Orka jobba i trädgården från morgon till kväll och inte ha några krämpor. Kanske även jag blir en förebild för någon ny trädgårdsnovis?

Vinterförvaring och rosor

Även om dagarna är någorlunda varma fortfarande så sjunker temperaturen på nätterna. Än så länge är det inga frostnätter, vilket dahliorna är oerhört glada för. De blommar som bara den och har hur många knoppar som helst kvar. 

Även min lila klematis som jag räddade i våras har fått nya krafter och blommar om för andra gången i år. Tio knoppar och en blomma än så länge. Jag visste inte att klematis kunde blomma flera gånger om året?! 

 

Mina krukväxter är jag extra rädd om och de har nu fått flytta in till sin vinterförvaringsplats i groventren. Här står de ganska svalt och lagom ljust tills det är dags att ta ut dem igen nästa säsong. 

Skotten jag tog från Fuschsian i våras har blivit gigantiska buskar och de fick jag klippa ner rejält innan jag bar in dem. Det jag klippte av hamnade förstås i ett glas med vatten för nya plantor. Fortsätter det så här kommer jag snart att drunkna i fuschior! Jag har ju inte hjärta för att slänga bort sådant som lever heller.... 

                         FÖRE

                          EFTER

                       NYA SKOTT

Det är inte bara fuschiorna som behöver komma in när kylan slår till. Pelargonerna och hibiskusarna har jag också tagit in. Om jag får fler krukväxter som ska förvaras svalt men ljust vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på, för här är det så gott som fullt. 

När andra åker in åker andra ut... 

Min rotade vildvinsplanta passade jag på att trycka ner jämte ett dött träd vid staketet mot grannarna. Hoppas den tar sig och fyller både träd och staket med vackert vildvin! 

Även mina fyra klätterrosor har äntligen fått ner fötterna i jorden under helgen. De ska ju växa vid vår nya sittplats. Vi har varken fått upp staket eller lagt golv där än, men nu är rosorna på plats i alla fall och det är väl det som är viktigast? ;)

Nu lider helgen mot sitt slut och en ny arbetsvecka väntar....